Den ofta lite svårodlade Pinot Noir trivs utmärkt i alpluften och står för ca 31% av produktionen i Valais och 28% i landet. Pinot odlas så klart framgångrikt i lite kallare klimat över hela världen. Klassiska regioner som Bourgogne, Oregon, Napa, Victoria och Marlborough är kända för sina utsökta viner som dock kräver mycket kärlek och omvårdnad för att ge sitt bästa. De tunna skalen ger ljustlila viner, med lätt kropp och delikata men behagliga tanniner. Smaker av körsbär, hallon, jordgubbar, fuktiga löv och champinjoner är typiska för vinerna som också är kända för att vara lagringsdugliga. Pinot Noir används i Schweiz även till rosévinet Oeil de Perdrix. 

Blå druvor som ger rikliga skördar, kan dateras tillbaka till 1855 genom en lyckad korsning av fransk vinmakare. Garanoir finns i flera länder och regioner så som Frankrike, Spanien, Sonoma och Russian River i Kaliforninen samt i Schweiz. Fruktköttet är ovanligt rött och det gör att kontakten med skalen kan minimeras för att vinet blir rött i alla fall, på så sätt har vinet ofta mjuka tanniner.  

En gigantisk stor internationell blå druva som trivs i många olika växtzoner och världsdelar. Gör sig bra på egen hand eller som blanddruva med både Cabarnet Sauvignon, Malbec och Cabarnet Franc. Merlot är en klassisk blå druva som trivs nästan över allt och ger rikliga skördar utan att ställa stora krav. I Schweiz står den för 8% av produktionen, främst i regionen Ticino, på gränsen till Italien. Men den är inte alls ovanlig som blanddruva i Vaud. Smaker av röda frukter och bär som plommon och hallon är typiska, liksom lena tanniner med påtaglig fyllighet.  

En schweizisk variant av korsning mellan Gamay och Reichensteiner på 70-talet. Finns idag framför allt i Franska delen av Schweiz och är relativt vanlig. Tidig mognad och god motståndskraft mot sjukdomar är typiska drag, så även djupt lila viner med smaker av mörka bär som körsbär och kryddor. Eftersom den har tydliga och kraftfulla tanniner förekommer den ofta som blanddruva. Företrädesvis ihop med Merlot eller Garanoir. 

Galotta är en blå druva som är framtagen 1891 i Schweiz genom att korsa Ancellotta och Gamay. Galotta har hög motståndskraft mot vissa sjukdomar. Galotta ger fruktiga viner med intensiva aromer av mörka bär som björnbär och svarta vinbär, kombinerat med lite lättare kryddiga nyanser av kakao och nymald peppar. Vinerna har oftast tydliga tanniner med en mjuk och len finish, lite beroende på om lagring skett på ekfat eller ståltank.Oftast en blanddruva men kan även användas ensamt i eleganta viner.

En schweizisk korsning från 1900-talet mellan de blå druvorna Rouge de Diolly (även kallad Robin Noir) och Pinot Noir. Motståndskraftig mot röta vilket delvis förklarar dess tillkomst och popularitet i landet. Odlas främst i regionen Valais men även den italienska delen av Schweiz. Ensamt och lagrad på ekfat ger Diolinoir intensivt djupt lila viner med fruktiga inslag av mörka bär, mogna hallon men med relativt mjuka och fina tanniner trots viss kryddighet. Diolinoir används som en populär Schweizisk blandningsdruva eller i vissa fall ibland för sig själv i väl strukturerade viner med härlig intensitet och läcker finish. 

Divico är en blå druva. En korsning mellan Gamaret och Bronner.  Skapad 1996 av Agroscope Research Centre i Pully (Lavaux vinregion i kantonen Vaud. Divico får sitt namn från en historisk Schweizisk gamla överhuvud som ledde en stam i strid mot Romerska styrkor från Julius Caesar.

Divico mognar sent men knoppar tidigt, den har god motståndskraft mot de vanligaste sjukdomarna som mjöldagg och botrytis. 

Druvan ger viner med djupröd färg och utmärkt aromatisk potential. Divico är också känd för sin prominenta tannin profil. 

Druvan är relativt ny i kommersiella sammanhang och har begränsad plantering i Schweiz och ett bredare konsensus har därför ännu inte etablerats huruvida den passar bäst som blanddruva eller som monovariant. 

Agroscope, redan ansvariga för druvor som Garanoir, Diolinoir, Carminoir och Galotta, skapade Divico genom en korsning av Gamaret, (i sin tur en korsning mellan Gamay and Reichensteiner 1970) och den gröna Bronner (en sjukdomsresistent och hög producerade variant skapad 1975 av Freiburg viticultural institut i Tyskland).

Humagne är en alpin variant som odlats i Valais sedan tidigt 1900-tal. Denna sent mognande druva gillar det torra klimatet i över Rhone dalen.

Humagne blå är inte släkt med Humange grön som funnits i Valais sedan medeltiden. Den blå varianten kommer från den Italienska Aosta dalen och är identisk med Cornalin d'Aosta, den kom till Rhone dalen via St Bernard passet. På 1960-talet var druvan nästan borta från Valais och det fanns bara ett fåtal "pockets" kvar. Men 30 år senare började vinodlare i Valais inse potentialen i regionala och traditionella druvor. Idag finns ca 130 hektar med Humagne odlingar i Valais.

De mörkblå druvorna från Humagne rubinröda till lila färgade viner med intensiva och komplexa aromer. Humagne viner har en klar, frisk doft av mo bär från skogen, bracken och violer. Vinerna är till en början mjuka men har koncentrerade drag med tydliga tanniner. Vinerna passar utmärkt med vilt, lamm och grillat. Efter ca tre till fem år på flaskan mjuknar tanninerna och blir rundare och viner får toner av gräs, örter och champinjoner.

Humagne viner passar utmärkt att lagra på ekfat och utvecklas fint och får än mer speciell karaktär med rostade ektoner.

En klassisk druva med en historia tillbaks till åtminstone 1500-talet i Beaune. Som lättodlad druva ger den rikliga skördar och mognar tidigare än Pinot Noir som den i vissa fall blandas med. Gamay ger kraftfulla viner med ofta hög syra som dämpas med "malolaktisk jäsning". Detta skapar en palett av smaker från jordgubbar, hallon och violer till kryddor som peppar.